Nyhetsbrev önskas Tipsa dina medmänniskor

Ökad Självkänsla

Det finns många ingångar till att öka sin självkänsla … att läsa böcker … att meditera … s.k. ”öppna” frågor … psykodymanisk terapi … osv.
Allt detta kan hjälpa oss att få ökad medvetenhet, men däremot inte nödvändigtvis öka självkänslan.

Det var genom ojämlika konfrontationer med andra som vi kan ha förlorat självkänsla – det är genom att få uppleva jämlikhet och jämlika konfrontationer som vi kan börja återerövra självrespekt.
Upplevd ökad självrespekt blir ett nödvändigt led till ökad självkänsla.

 

UPPLEVELSEBASERADE UTBILDNINGAR SOM TILLÄMPAR HUMANISTISK ETIK – JÄMLIKHET:


UCL-utbildning – Ph.D. Will Schutz och Relationsorienterat Jämlikt Ledarskap

Ny svensk och europeisk forskning visar att ett Relationsorienterat Ledarskap, empati och struktur, är basen för ökad effektivitet och avgörande för trivsel och hälsa. UCL-utbildningen är ett nyskrivet utbildningskoncept som grundar sig på det amerikanska originalet till UGL. UCL bygger på grupputvecklingsteorin FIRO och ett upplevelsebaserat Relationsorienterat Ledarskap. Fem intensiva kursdagar, cirka 50 timmar, då kursdeltagare får leva i sitt lärande efter Värdegrunden ”Människors lika värde” och som en följd ”Attityder och beteenden som kan uppfattas som bristande respekt för andras människovärde får inte godtas”.  Ledarskapet förebygger relationsstörningar och är behjälpligt då dessa ändå uppkommer - målet är att gruppen skall bli självstyrande utan dominansordning. UCL innehåller också verktyg för konflikthantering innan konflikten blivit ”ohanterlig” och verktyg för feedback (jfr NVC) som stärker öppenhet och sammanhållning i gruppen.
UCL har som utvecklingsmål att människor skall våga stå upp för sig själv, förstärka sin självaktning och därigenom efter hand få en ökad självkänsla. UCL-utbildningen sker i främlingsgrupp.


NVC (Nonviolent Communication) – Dr. Marchall B. Rosenberg

Nonviolent Communication (NVC), ibland kallat ”giraffspråk”, är ett sätt att relatera till sig själv och andra med största möjliga respekt, empati och tolerans i vardagskommunikationen. NVC kan stärka individers och organisationers kommunikativa färdigheter och vara ett stöd i demokratiska processer. Det visar hur vi med språk och attityd kan skapa en genuin kontakt och dialog, och motsatt hur vi kan undvika att bidra till missförstånd och konflikter.
NVC är en process som hjälper oss att kommunicera och samverka utifrån egna och andras behov i den för-stunden-varande situtionen. NVC har inga terapeutiska inslag som går tillbaka i tiden.

 

Active Parenting

arbetar med stöd och utveckling i föräldraskapet. Det finns inget annat ledarskap som erbjuder en så stor möjlighet till personlig utveckling och mognad som föräldraskapet. Det finns heller inget annat ledarskap där du är delaktig och kan påverka utvecklingen av framtidens samhälle på det sätt som du gör som förälder eller viktig vuxen i ett barns liv.
Kurserna riktar sig till dig som förälder eller annan vuxen som känner att du skulle vilja skapa goda nära relationer och få en lättare och mer hanterbar vardag i familjen eller i skolan/förskolan/fritids. Kurserna för föräldrar heter Aktivt föräldraskap och förmedlar ett förhållningssätt som bygger på ett aktivt relationsorienterat ledarskap som går att applicera i alla relationer.
Kärnan i programmen är ömsesidig respekt och vi använder därför varken belöning eller bestraffning. Vi förmedlar ett förhållningssätt som stimulerar till samarbete. Målet är inte ett barn som ”lyder” utan ett barn som väljer att samarbeta för att han känner sig som en viktig del av en gemenskap.
Vi bygger inifrån med självkänslan som kärna och bas. Vi strävar också efter att alla individer skall utveckla ett starkare självförtroende, ett större mod samt växa i samarbete och ansvarstagande.. Alla kurserna är utformade för att kunna möta individen där individen befinner sig.

 

KARTLÄGGNINGSINSTRUMENT AV BETEENDE – BYGGER PÅ HUMANISTISK ETIK:

IDI – Interpersonal Dynamics Inventory – PhD Richard E Zackrison
Beteendeinstrumentet IDI mäter det intryck du gör på andra i din omgivning. Resultatet blir en beskrivning hur ditt beteende upplevs av andra. Genom arv, uppväxtmiljö, fostran och personliga erfarenheter utvecklar varje människa ett speciellt vanemönster. Detta mönster eller beteendestil går att observera och generalisera.
Instrumentet mäter en persons beteende i tre dimensioner. Den första visar i vilken grad du upplevs sträva efter att påverka och kontrollera andra. Den andra mäter den grad av känslomässig kontakt du upplevs sträva efter. Resultatet presenteras i en matris som beskriver fyra så kallade grundbeteendestilar. Alla fyra beteendestilar är lika resultatinriktade och effektiva, men på fyra olika sätt.
Den tredje dimensionen som IDI mäter visar i vilken grad andra upplever att du anpassar ditt beteende till andra individers behov i olika situationer.
IDI utvecklades på 1970-talet i USA av PhD Richard E Zackrison. Ursprungsstudierna bakom instrumentet syftade bland annat till att hitta ett samband mellan beteendestil och effektivitet hos chefer. De visade sig då, och har belagts i många oberoende studier sedan dess, att det inte finns någon beteendestil som är bäst/mest effektiv i något yrke!

 

SKOLPEDAGOGIK SOM BYGGER PÅ HUMANISTISK ETIK – RESPEKT FÖR BARN I SIN UNIKHET:

Montessori
Montessoripedagogik är en pedagogik som har sin grund i Maria Montessoris observationer av barn. Den bygger på en övertygelse att barnet strävar efter att utveckla sig själv. Inlärningen följer barnets olika utvecklingsstadier; vilket inom den pedagogiska riktningen anses ske om barnen får arbeta så fritt som möjligt. Pedagogens roll är att observera eleverna och ge dem handledning. Läraren ska inte ha en framträdande roll i klassrummet. Blir det problem ska läraren finnas där för att ge råd och hjälp, om barnen behöver ledning så ska läraren finnas till hands, men endast för att ge barnet skäl att lära sig. Läraren ska endast uppmuntra inlärningen, och hjälpa barnet att lära sig självt, inte ta kontroll över barnet och beordra eller ställa krav.

Freinet 
Det meningsfulla arbetet – barnen lär sig teoretisk kunskap bl.a via handens arbete och med frågor som rör deras egna erfarenheter. Språket ska tränas i autentiska situationer, t ex genom arbetet med skoltidning eller brevväxling med skolor i andra länder. Det trevande försöket – barnen ska inte matas med fakta. Utgångspunkten är den egna världsbilden av hur saker och ting fungerar och att ställa hypoteser utifrån den, som en forskare. När vi jämför våra erfarenheter och sedan tittar på vad beprövad erfarenhet säger oss kan vi lägga till något till vår egen världsbild. Demokratisk fostran - pedagogen kan aldrig avsvära sig huvudansvaret för ordning och struktur i skolan, men det krävs ömsesidig respekt för att eleverna ska ta efter läraren som demokratisk förebild. Det fria uttrycket – människan har ett starkt behov av att uttrycka sig konstnärligt i olika former. Eleverna behöver uppmuntras i sitt skapande arbete, inte recenseras och censureras. Det gemensamma arbetet- Barnet måste genom egna erfarenheter inse samarbetets fördelar. Då lär det sig att bli en social medborgare i ett demokratiskt samhälle.